hannicecilia.blogg.se

I mina drömmar står jag vid din säng och studerar ditt ansikte medan du sover. Dina runda och silkeslena kinder som jag så många gånger har smekt med min varma hand. Rynkorna i din ena ögonvrå som nu har blivit tre och som speglar alla de leenden som du har gett mig genom åren. Ögonfransarna som varje dag fångar upp solljuset och ramar in dina kärleksfulla ögon. Munnen som har format ord som ingen annan har talat till mig och läppar som jag har smakat på tiotusentals gånger i regn och under äppelträd. Det var dig jag älskade och när du älskade mig var världen som allra vackrast. Nu finns ingenting kvar. Vi är endast ett stoft av det som en gång höll oss vid liv. Skulle jag stanna kvar så skulle jag endast falla för dig om och om igen, och det är inte vår tid ännu. Det är inte vår tid att älska. Jag smeker återigen din lena kind och lämnar dig här. ♥