Fuck cancer

För en vecka sedan klickade jag hem två armband från Ung Cancer. Ett för farmor och ett för farfar, men också för alla cancerdrabbade i min närhet. Så enkelt att stötta något som är så viktigt. Dessutom känns det fint att bära dem kring handleden. Det är mitt söndagstips till er alla - klicka hem ett armband. Fuck cancer.
 
 

Sangria i solnedgången

I fredags mötte jag upp ett gäng glada människor för middag på Kanalkiosken. Kvällen blev inte alls som jag hade tänkt mig då jag ramlade innanför dörren vid 05-snåret, men trevligt var det allt! Världens bästa trubadur som bjöd på en salig blandning av låtar spelade under kvällen och senare träffade jag på gamla vänner som jag inte har sett på flera år. Det var en fin kväll, men det dröjer nog ett tag innan jag kör en repris. Slut som artist!
 
 
Det serverades sangria innan middagen. Så god!
 
 

I wish I knew how it would feel to be free

Kristian Gidlund var tidigare trummis i rockbandet Sugarplum Fairy. 2011 diagnostiserades han med cancer i magsäcken och nu två år senare beskriver han resan mot livets slut. Hans sommarprogram är en sorglig berättelse. Till en början lyssnar jag ovetandes med halva dövörat till samtidigt som jag läser diverse nyhetsartiklar och frenetiskt scrollar på min Iphone. Sommarprogrammets inledning är en passage som jag så väl känner till. En passage som jag inte vill kännas vid. Kristian berättar hur han efter sin diagnos förbereder sig för döden genom att tömma frys/kyl, markera upp nycklar, skriva ner viktiga lösenord och packa ner hyllor och garderober i kartonger för att underlätta för sina efterlevande. Det är då han väcker min uppmärksamhet. Han ska dö. Mansrösten i mina öron kommer snart att dö.

Han beskriver ett stressamhälle där vi inte tar oss tiden till att stanna upp så att vi för en kort stund kan njuta av det vi har. Vi är allt för upptagna med det oväsentliga. Jag lyssnar. Jag tar till mig. Hans röst borrar sig in i mig och tårarna väller ner längs kinderna. Sakta lägger jag ifrån mig min Iphone och stänger ner webbläsaren framför mig. Han har rätt. Jag vill ta tillvara på all den kärlek och allt det väsentliga som kan förgylla mina dagar och min tid här på jorden. Jag vill ha en frisk och lustfylld själ, översköljd av kärlek och närhet. Det är fint att bli älskad, men det är också underbart att få älska. Det är en gåva som vi inte får ta för givet.

Kristian läser upp ett brev till sitt ofödda barn. Relationen mellan en far som inte finns och dennes barn. Jag tänker på min farfar. Farfar som fanns där en alldeles för kort tid i mitt liv. I framtiden kommer hans korta närvaro att kännas som en dröm där jag för en kort stund fick träffa en ängel som inte längre finns vid min sida. En ängel som under sin korta tid hos mig lyckades lämna efter sig en magisk skattkista fylld med kärlek och minnesbilder. Är man modig nog att ta farväl så är min förhoppning att skattkistan kan trösta oss i de stunder då livet känns tomt utan den själ som man saknar. Kärleken övertrumfar alltid döden och därmed behöver vi inte sörja våra nära och kära i all evighet då de för alltid kommer att vara älskade och leva vidare vid vår sida. Imorgon ska jag scrolla mindre frenetiskt på min Iphone och jag ska vara tacksam för det som jag har runt omkring mig. Kärlek.  

 

"Kärleken är det viktigaste - det vi skall sträva efter." – Kristian Gidlund