Du har en illusion av dig själv där du står med ditt hjärta i dina händer. Du gråter och tårarna rinner sakta ned längs dina kinder. Du vill bara krama om hjärtat och behålla det för dig själv. Samtidigt vet du i ditt inre att du bör släppa taget. Känslorna börjar röra sig fram genom kroppen som en stor karusell. Du är så nära honom att dina fingrar bara vill röra vid hans kropp. Blodet rusar och din kropp skulle göra vad som helst i denna stund för att få känna hans värme intill dig. När han då lyfter sin hand för att varsamt smeka din nakna arm, är du förlorad då? Omfamnar du då honom och tar in den doft som fyller upp dig inombords? Släpper du då ditt hjärta?