I wish I knew how it would feel to be free
Han beskriver ett stressamhälle där vi inte tar oss tiden till att stanna upp så att vi för en kort stund kan njuta av det vi har. Vi är allt för upptagna med det oväsentliga. Jag lyssnar. Jag tar till mig. Hans röst borrar sig in i mig och tårarna väller ner längs kinderna. Sakta lägger jag ifrån mig min Iphone och stänger ner webbläsaren framför mig. Han har rätt. Jag vill ta tillvara på all den kärlek och allt det väsentliga som kan förgylla mina dagar och min tid här på jorden. Jag vill ha en frisk och lustfylld själ, översköljd av kärlek och närhet. Det är fint att bli älskad, men det är också underbart att få älska. Det är en gåva som vi inte får ta för givet.
Kristian läser upp ett brev till sitt ofödda barn. Relationen mellan en far som inte finns och dennes barn. Jag tänker på min farfar. Farfar som fanns där en alldeles för kort tid i mitt liv. I framtiden kommer hans korta närvaro att kännas som en dröm där jag för en kort stund fick träffa en ängel som inte längre finns vid min sida. En ängel som under sin korta tid hos mig lyckades lämna efter sig en magisk skattkista fylld med kärlek och minnesbilder. Är man modig nog att ta farväl så är min förhoppning att skattkistan kan trösta oss i de stunder då livet känns tomt utan den själ som man saknar. Kärleken övertrumfar alltid döden och därmed behöver vi inte sörja våra nära och kära i all evighet då de för alltid kommer att vara älskade och leva vidare vid vår sida. Imorgon ska jag scrolla mindre frenetiskt på min Iphone och jag ska vara tacksam för det som jag har runt omkring mig. Kärlek.
"Kärleken är det viktigaste - det vi skall sträva efter." – Kristian Gidlund
