New York, dag 27
Denna dag har jag i stort sett bara spenderat i sängen. Jag tog en promenad på morgonkvisten, men däckade genast i sängen när jag kom hem igen. Vilade i några timmar, åt lite frukost, vilade några timmar och åt en lättare lunch. Tittade sedan på The Impossible med Ewan McGregor och Naomi Watts. Grät floder, snörvlade som en galning och försökte hålla mig vaken genom hela filmen. Helt plötsligt var det middagstid och jag slängde ihop en kycklingsallad med två brödskivor. Det kanske inte är så kul för er att läsa om denna dag, men för mig är det ett äventyr i sig att sitta hängig i New York. Det positiva är att jag känner mig mycket piggare efter denna lugna dag. Jag behövde nog bara vila ut ordentligt, alternativt sova bort det skumma som har suttit i kroppen ett par dagar.
Imorgon ska jag ner till SoHo och strosa längs med Broadway och alla de mysiga gator som korsar denna fantastiska gata. Jag har några beställningar kvar som ska inhandlas, bland annat en hel drös med skor. När jag kommer hem ska jag för första gången ge mig ut och springa en mil. Det ska bli oerhört spännande och jag är redan alldeles exalterad. Jag tänker självklart klocka rundan, men sedan tänker jag pensionera klockan under ett tag framöver. Vill inte riskera att förstöra den goda stämning som jag känner i samband med löpningen och göra träningen till något prestationsrelaterat. Man behöver inte klocka varje löprunda. Det ska vara kul i fortsättningen också och därför tänker jag bara klocka ibland för att se hur utvecklingen går framåt och peppa inför kommande utmaningar. Tänk att så lite kan göra så mycket!
